Det är nationell krisberedskapsvecka i Sverige och vad passar bättre att läsa än Herman Geijer, allas vår överlevnadsexpert?
"Det finns få studier på zombiekatastrofer", kan man läsa i inledningen. Geijer är korrekt, saklig och försöker underbygga sin överlevnadsguide på tidigare studier.
"Djurzombier är en kontroversiell fråga" inleds ett litet stycke som försöker utröna huruvida djur kan bli zombier eller inte".
Geijer skriver sakligt och korrekt om tips på överlevnad. Vilka växter är ätbara, hur länge klarar sig kroppen utan mat och vatten? Läser man det här klarar man överlevnad, vare sig det sker i form av en zombiekatastrof, eller kärnvapenattack.
Ett utförligt kapitel beskriver vilka vapen du bör använda mot zombierna. Om yxa kan vi läsa; "möter du flera zombier bör baksidan användas för att förhindra att den fastnar i skallen". OK. då vet vi det.
Därefter följer ett långt, utförligt kapitel om krispsykologi. Hur reagerar människan i krissituationer? Varför är det bra att känna sina grannar, och varför klarar sig en grupp bättre än en ensam individ?
Avslutningsvid tar Geijer upp Sveriges beredskap vid kris som det såg ut när boken skrevs 2014.
En lärorik, aktuell och underhållande bok om överlevnad. Jag gillar den skarpt!
BokUfo
Skolbibliotekarie på yrkesgymnasium i Jönköping. Bloggar om Ungdomsböcker, Fantasy, Scifi, Dystopier och biblioteksrelaterat
fredag 1 juni 2018
tisdag 3 april 2018
Det här borde alla läsa!
Det här kalla
landet, Pernilla Gesén
Jag får
erkänna att jag inte läst något av Pernilla Gesén tidigare. Hon har skrivit
flera populära böcker för ungdomar, men jag trodde att hon bara tog sig an lättsmälta
ämnen. När jag nu läst Det här kalla
landet får jag verkligen omvärdera denna författare!
Gesén skriver
på ett mycket stilsäkert språk, om ett tungt och viktigt ämne. Men boken är
inte alls tung, utan spännande hela vägen.
Det här kalla landet handlar om två unga
tjejer med helt olika bakgrund, som bor i det fiktiva landet ”Nordland”, en
sorts motsvarighet till ett Sverige i en nära framtid.
Men det är ett
land med stora problem. Butikshyllorna börjar gapa tomma, arbetslösheten
stiger, och landet är i en svår ekonomisk kris. Till Nordland har det de
senaste åren kommit många ”folkförflyttade”, som tvingats fly undan kriget i
sina hemländer. Ett nytt, främlingsfientligt parti har börjat växa sig starkt,
det är de Nya Demokraterna, ND.
Det är två
unga tjejer som turas om att berätta sin historia. Noomi och Zara. Noomi är en
välbärgad flicka som vuxit upp med sina föräldrar i en fin stadsdel. Zara
däremot kom med sin pappa till Nordland när hon var åtta år gammal, och hon bär
på hemska minnen av hur hennes mamma och bror dog under flykten till Nordland.
Viktigast av allt för Zara är att inte visa sin sorg och ångest, utan att vara
tuff utåt. Men hemma är det inte bra, trotts att många år har gått har hennes
pappa inte bearbetat sorgen, och hemmet är tyst och sorgset.
Noomi har
andra bekymmer. Hennes välutbildade föräldrar har tvingasts gå ner i arbetstid,
på grund av krisen, och har inte längre råd att köpa den senaste modellen på
vinterkappa, eller betala för hennes besök på skönhetssalongen.
Noomis bror
har gått med i NDs ungdomsförbund, och en dag händer något som får Noomi att
överväga detsamma. Hon är på väg hemåt från en kurs, som ligger i den fattiga stadsdelen, när hon råkar ut för ett gäng tjejer, som trakasserar
och rånar henne. Om det inte var för alla folkförflyttade som Nordland tagit
emot skulle det naturligtvis inte skett, tänker Noomi.
Om några
veckor är det val i Nordland, och nu gäller det att göra något!
Zara och Noomi
går i samma klass, men på grund av sina politiska åsikter avskyr de varandra.
Dessutom finns en kille med i spelet, klasskompisen Jaspar. Starka känslor och
avundsjuka spär på klyftan mellan de två tjejerna.
Jag misstänker,
naturligtvis att handlingen går ut på att Noomi mot slutet ska inse vilket
hemskt parti ND egentligen är, vilket hon mycket riktigt även gör mot slutet. När
ND visar sitt rätta ansikte för Noomi, så sker det på ett väldigt påtagligt,
och spännande sätt. Kanske inte som jag trodde!
Boken är så
skickligt uppbyggd. Slutet är på många sätt överraskande, och i vissa stycken är
även språket mycket fint;
”Zara rör sig
prövande över golvet, kroppen är ovan…Tänk att hon aldrig tidigare har funderat
över hur hennes bara fötter känns mot parketten? Svalt mjukt, små kittlingar som
pirrar från trampdynan och vidare genom kroppen. Hon minns sin mamma som
dansade barfota i ett vardagsrum för länge sen”.
Att ge vissa
företeelser fiktiva namn, såsom partier, begrepp som ”flyktingar”, ”rasism”,
blir omdöpta, men ändå ha kvar den tidsanda som finns just nu i Sverige, bara
skruva åt det hela en aning, ge det främlingsfientliga partiet litet mer
medvind, för att skapa spänning; Det funkar! Hela vägen. Pernilla Gesén har
gjort det Per Nilsson gjorde för tjugo år sedan med Svenne, men hon gör det Ännu bättre!
Detta borde
alla ungdomar i Sverige läsa!
tisdag 27 mars 2018
Jaquline Who?
ALMA juryn lyckades år 2018 med att pricka in en ALMA-pristagare som inte ens fanns med i ALEX författarlexikon.
Det beror väl på att hon inte finns översatt till det lilla språket, Svenska.
Hon heter tydligen Jaquline Woodson, och är en, för mig, okänd amerikansk författarinna.
Grattis, (inte Wilsson) Woodson.
ALMA juryn anstränger sig för att vara smala, och exklusiva.
De lyckas bra.
Det beror väl på att hon inte finns översatt till det lilla språket, Svenska.
Hon heter tydligen Jaquline Woodson, och är en, för mig, okänd amerikansk författarinna.
Grattis, (inte Wilsson) Woodson.
ALMA juryn anstränger sig för att vara smala, och exklusiva.
De lyckas bra.
torsdag 8 mars 2018
Gripande om främlingsfientlighet
Väntarna,
Cannie Möller
Stor dos kärlek, mycket spänning, samt inlägg i flyktingfrågan.
Väntarna är en
otäckt trovärdig historia från dagen Sverige. Vi får följa livet i den lilla
byn Bergås utanför Örebro. Här finns ett flyktingboende, där vi får följa Zara
och Zahin, samt människorna runt omkring dem och boendet. Boken börjar med en
händelse vi alla känner igen, eftersom det hänt i verkligheten om och om igen,
den senaste tiden. Någon sätter eld på boendet. Lågorna slår ut genom fönstret
och de boende flyr för sina liv.
Vi får följa
två parallella kärlekshistorier; den mellan de två flyktingarna som jag nämnde
ovan, samt den mellan Mira, som bor i samhället, och den 15 år äldre mannen
Morgan. De blir båda engagerade för att hjälpa flyktingarna, och blir hjälplöst
förälskade.
Främlingsfientliga
krafter smider värre planer än att bara starta bränder, men vi får i denna bok
följa med både till familjen hos rasisten, men också till flyktingarnas egna
berättelser. Gripande historier om familjer som splittras, död, och förödelse.
Det här är en
fin bok, där en bra avvägning finns mellan det hemska våldet, som vi inte kan
blunda ifrån, samt den hoppingivande solidaritet och kärlek som människor visar
varandra.
Spännande,
gripande. Bra!
tisdag 6 mars 2018
Ordbrodösen, Anna Arvidsson
I första
kapitlet får vi se hur Alba genomgår det hemliga provet inför sina släktingar.
Och misslyckas. Hon saknar kraften. Alba förstår ingenting, hela hennes liv har
varit en förberedelse på detta, och så detta antiklimax.
Nu börjar
släktingarna i hemlighet att försöka lista ut varför Alba saknar förmågan, som
hennes mor och mormor hade. Det finns vissa villkor som måste vara uppfyllda.
Det är endast förstfödda flickor som ärver förmågan. En Ordbrodös som föder en
pojke först kommer inte få någon arvinge med förmågan. Dock med det otäcka
undantaget; Om inte pojken som blockerar förmågan för sin syster undanröjs.
Albas mor dog
när Alba var fem år, och hon har växt upp hos sina morföräldrar. Hon är uppväxt
med vetskapen om att hon var enda barnet till sin mor, men efter det som händer
på hennes artonårsdag så dyker en misstanke upp om att hennes mor kan ha dolt
en stor hemlighet.
Anna Arvidsson
debuterar med Ordbrodösen, och det är färgstark, spännande och ganska originell
debut. Det jag saknar är kanske vetskapen om att ordets makt är mycket starkare
än vad karaktärerna i Arvidssons roman anar. Detta även utan magi. Det är en
bra roman-idé, men den hade blivit betydligt mer intressant om kvinnorna som
var ordbrodöser satt som talskrivare åt mäktiga män i politiken, eller i näringslivet.
Istället nöjer sig de flesta av dem med att bli någorlunda framgångsrika i sin
karriär, eller åt att stanna i sitt lilla brukssamhälle, för att bevara
familjens hemlighet. Jag vet inte hur trovärdigt det är? Huvudpersonen tycks
nästan helt sakna förmågan att reflektera över hur långt någon med en sådan här
förmåga skulle kunna gå. Förmågan gäller inte bara ord skriven på papper, utan
kan påverka flera personer som läser det som skrivits av en Ordbrodös på en
dator. Hade kunnat bli en bra dystopi.
Boken är riktigt
spännande som tidsfördriv, och
miljöbeskrivningarna av Stockholm, och dess framgångsrika kvinnor, är ett plus.
måndag 11 december 2017
Begravd jätte, Kazuo Ishiguro
Lagom till Nobelldagen har jag läst ut Nobellpristagarens senaste roman. En fantasybok som utspelar sig i 500 talets Brittanien, det som senare skulle bli England. Kung Arthur har gått ur tiden, och hans riddare sprids ut över landet på olika uppdrag. Här möter vi huvudpersonen Axl, hans hustru Beatrice. Det är ett åldrat par vi möter, som bor i en enkel håla i marken, i en liten by där allt tycks märkligt sömngångaraktigt.
Först tror man kanske att parets glömska beror på deras ålderdom, men snart förstår man att samma glömskans dimma drabbat hela deras by.
Paret beslutar sig för att ge sig av för att söka efter sin son, som lämnat dem för flera år sedan, men ingen av dem kan komma ihåg varför. Denna glömska!
Äntligen ger de sig av, och det blir ett riktigt äventyr. De möter riddare, troll och osaliga andar. De finner ofta spår efter den förskräckliga Hon-Draken Querig som hemsökt landet länge och plågar dess befolkning.
Efter ett litet tag in i berättelsen förstår man att uppdraget i denna fantasybok är att besegra Hon-draken. Men det finns även ett annat uppdrag för Axl och Beatrice, ett som har med de stora frågorna att göra. Kärleken, Döden, Livet, Svek och Förlåtelse.
Det avslutande kapitlet är verkligen mästerligt. Jag blir djupt imponerad av hur Ishiguro lyckas använda liknelser och bildspråk på ett nyskapande, vackert sätt. Bilden på framsidan beskriver denna scen.
Detta är den första fantasybok jag läst där man har ett senilt gammalt par som huvudpersoner, och där det är dessa som ger sig ut på den klassiska resan, och uppdraget. Men det funkar verkligen!
Rekommenderas varmt till alla över 12 år.
Lagom till Nobelldagen har jag läst ut Nobellpristagarens senaste roman. En fantasybok som utspelar sig i 500 talets Brittanien, det som senare skulle bli England. Kung Arthur har gått ur tiden, och hans riddare sprids ut över landet på olika uppdrag. Här möter vi huvudpersonen Axl, hans hustru Beatrice. Det är ett åldrat par vi möter, som bor i en enkel håla i marken, i en liten by där allt tycks märkligt sömngångaraktigt.
Först tror man kanske att parets glömska beror på deras ålderdom, men snart förstår man att samma glömskans dimma drabbat hela deras by.
Paret beslutar sig för att ge sig av för att söka efter sin son, som lämnat dem för flera år sedan, men ingen av dem kan komma ihåg varför. Denna glömska!
Äntligen ger de sig av, och det blir ett riktigt äventyr. De möter riddare, troll och osaliga andar. De finner ofta spår efter den förskräckliga Hon-Draken Querig som hemsökt landet länge och plågar dess befolkning.
Efter ett litet tag in i berättelsen förstår man att uppdraget i denna fantasybok är att besegra Hon-draken. Men det finns även ett annat uppdrag för Axl och Beatrice, ett som har med de stora frågorna att göra. Kärleken, Döden, Livet, Svek och Förlåtelse.
Det avslutande kapitlet är verkligen mästerligt. Jag blir djupt imponerad av hur Ishiguro lyckas använda liknelser och bildspråk på ett nyskapande, vackert sätt. Bilden på framsidan beskriver denna scen.
Detta är den första fantasybok jag läst där man har ett senilt gammalt par som huvudpersoner, och där det är dessa som ger sig ut på den klassiska resan, och uppdraget. Men det funkar verkligen!
Rekommenderas varmt till alla över 12 år.
tisdag 21 november 2017
Begravd Jätte
Vilken saga! Jag anade inte riktigt att det faktiskt var en fantasyförfattare som fått Nobellpriset i litteratur i år förrän jag börjar läsa i Kazuo Ishiguros Begravd jätte.
Har kommit knappt halvvägs nu, och jag älskar det! Klassisk fantasy, men ändå inte. En annorlunda story med gamla, ålderstigna riddare som glömt alla sina stordåd. Drakar, jättar, blod och medeltid. Återkommer!
Vilken saga! Jag anade inte riktigt att det faktiskt var en fantasyförfattare som fått Nobellpriset i litteratur i år förrän jag börjar läsa i Kazuo Ishiguros Begravd jätte.
Har kommit knappt halvvägs nu, och jag älskar det! Klassisk fantasy, men ändå inte. En annorlunda story med gamla, ålderstigna riddare som glömt alla sina stordåd. Drakar, jättar, blod och medeltid. Återkommer!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)