Sara Kadefors första bok om Billie kan jag verkligen rekommendera. Den handlar om en ung tjej som heter Billie. Hon är uppvuxen med sin mamma i Stockholm. Men då hennes mor har en sjukdom (MS?) har hon svårt att ta hand om sin dotter, och Billie placeras hos en fosterfamilj. Vi får möta henne när hon åker tåget ut till den "nya" familjen, på landet. Billie älskar sin mamma, men hon är inte helt negativ till placeringen. Dock pratar hon med sin mamma varje dag på skype, och man förstår att hon sakar henne mycket. Den nya familjen bor i en liten, idyllisk stad. Mamman är präst, och hos dem ska Billie leva det "normala" familjelivet. Här sitter alla tillsammans kring ett dukat bord och äter middag. De åker på utflykter på helgerna, och är artiga mot varandra. Billie har alltid bott med sin ensamstående mor. Här har inte funnits några rutiner, och Billie har nog ofta fått passa upp på sin mor som har mycket svårt att ta sig ut ur lägenheten. Sjukdomen har gjort henne deprimerad, och mamman har i åratal levt på chips och godis, och Billie förstår på sätt och vis att det blir nyttigt för henne att komma därifrån. Men Billie undrar snart varför den nya familjen är så tysta? Varför pratar de inte med varann? Varför stänger brodern in sig varje kväll i förrådsrummet, utan att mamman eller pappan går in och frågar hur han mår? Kadefors är en mästare på att beskriva sociala mönster och koder. Jag ryser när hon beskriver kylan som Billie känner hos sin fosterfamilj. Den svenska kylan och tystheten. Att inte våga prata med varandra om det som verkligen betyder något. Att stänga in sig i sitt artiga skal, när man i själva verket förgås av ångest och oro. Att beskriva detta för ungdomar på så vis att låta en ung flicka få uppleva ytterligheterna. Kontrasten mellan modern, som aldrig dolde sina känslor för sin dotter, som vågade vara svag inför henne. Och fosterfamiljen, som visar upp en till synes käck fasad, men som gömmer undan allt det jobbiga. Det är mycket skickligt gjort av Kadefors. Jag rörs till tårar. Läs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar